Minerallagen

• Minerallagen är en exploateringslag. Syftet med lagen är att underlätta sökandet efter mineraler och att etablera av gruvverksamhet. Det är staten i form av Bergsstaten som ger tillstånd (koncession) till prospektering och bearbetning av mineraltillgångar.

Tillståndsgivningen sker i två steg. Först ges tillstånd till undersökning och därefter till bearbetning. Först när tillstånd till bearbetning tagits sker en bedömning av projektets lämplighet enligt miljöbalken.

UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND

Undersökningstillståndet ger tillstånd att på annans mark undersöka en förväntad fyndighets omfattning och halt av värdefulla mineraler. Bergsmästarens tillstånd ger innehavaren ensamrätt till prospektering i området under tre år. I samband med undersökningstillståndets utfärdande upprättas en arbetsplan som beskriver vilka undersökningar som skall göras, vilka årstider dessa undersökningar skall genomföras och hur sakägare (exempelvis markägare och samebyn) och allmänhet kan tänkas bli påverkade.  Sakägarna har rätt att yttra sig över arbetsplanen, men inte över själva undersökningstillståndet. Även länsstyrelsen granskar arbetsplanen så att den inte strider mot miljöskydd eller andra allmänna intressen.

Undersökningstillstånd ges som regel om det finns anledning att tro att det finns mineraler i det ”inmutade” området och om det finns anledning att tro att den som söker tillståndet verkligen kommer att göra undersökningar i området.

I samband med erhållandet av undersökningstillstånd skall tillståndsinnehavaren sätta uppe en ekonomisk säkerhet i händelse av att skador behöver ersättas till markägaren. Ansökningsavgiften för ett undersökningstillstånd är 500 kr för varje påbörjat område på 2000 hektar.

BEARBETSNINGSKONCESSION

Bearbetsningskoncession innebär att Bergmästaren bedömer att en fyndighet har ekonomisk potential och att brytning inte är olämplig av annan anledning. Med ansökan om brytningskoncession skall det finnas en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som klargör att en kommande brytning inte strider mot ”god hushållning av mark- och vattenområden”. Det kan vara avvägningar mot rennäringens eller yrkesfiskets behov, höga natur- eller kulturvärden, friluftslivets behov, vissa kuststräckor och vattendrag som särskilt pekas ut i Miljöbalken (kap 3 och 4).   Denna avvägning görs i samråd med länsstyrelse, mark- och sakägare. Beslutet innefattar inte någon egentlig miljöprövning, eftersom en regelrätt miljöprövning alltid görs även i Miljödomstolen.

Bearbetningskoncessionen gäller i 25 år. En avgift om 80 000 kronor per område tas ut vid ansökningstillfället.

MILJÖTILLSTÅND

Den egentliga miljöprövningen görs av Miljödomstolen utgående från en omfattande Miljökonsekvensbeskrivning, som lämnats in av exploatören. En miljökonsekvensbeskrivning innehåller information om projektets lokalisering utformning och omfattning, en beskrivning av hur man i görligaste mån undviker skadliga miljöeffekter, en bedömning av effekter på hälsa, miljö och resurshushållning samt en jämförelse med ett nollalteternativ (när inget projekt kommer till stånd), eller alternativ lokalisering. I MKBn finns också en redogörelse för de synpunkter som kommit fram under samrådsprocessen.

BYGGLOV

Slutligen krävs bygglov för vissa byggnader och anläggningar från kommunen.

 AVGIFTER

Förutom en ansökningsavgift på 500 kr per 2000 ha för undersökningstillstånd och ansökningsavgift för brytningskoncession 80 000 kr per område, betalar företagen en mineralersättning på 2 promille av malmvärdet varav tre fjärdedelar tillfaller markägaren och resterande fjärdedel staten. Därutöver betalas bolagsskatt i vanlig ordning. Motsvarande mineralavgifter för andra länder är ofta betydligt högre, några exempel: Australien cirka 7%, Argentina 3%, Brasilien 2%, Kongo 3%, Ghana 5%, Ryssland 4,8%, Sydafrika upp till 7%. I Australien tas dessutom en särskild vinstskatt på 22,5 % ut (Källa: www.pwc.com/gx/mining)

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR MINERALBRYTNING I OLIKA LÄNDER

Faser Institute, Vancouver BC, gör varje år en översikt över mineralnärings villkor i en rad länder, vilken publiceras i FRASER INSTITUTE ANNUAL – Survey of Mining Companies (2010/2011)

Sverige hamnar här som det åttonde bästa gruvlandet efter Finland och några nordamerikanska stater. Sverige utmärker sig också som ett land med bra infrastruktur, stabila social förhållande, låg skatter etc
 

KRITIK MOT MINERALLAGEN

Det riktas idag kritik mot minerallagen på en mängd punkter, bland annat följande:

• Demokratiaspekten – små möjligheter att påverka i ett tidigt skede av processen
• Rätten till mark och vatten – små möjligheter för markägare och andra rättighetsägare att påverka
• Små ersättningar till markägare och stat
• Miljöprövningen kommer sist, då stora förväntningar byggts upp hos lokala politiker och delar av lokalbefolkningen, exploatörer m.fl
• Låga krav på att medel för återställning skall fonderas
• Konkurrens mellan riksintressen där det exploaterande riksintresset ofta går före bevarande riksintressen
• Liten hänsyn till lokalsamhället, ersättningarna hamnar inte i de påverkade bygderna utan i statskassan. Många kostnader för service och infrastruktur faller på kommunen.